Varför?

När någonting händer så är det alltid en som blir ensam. Ensam i mörkret. Dom andra leker vidare och ser inte vilken skada dom gjort. När den easamma försöker prata så är det ingen som hör. Alla vänder ryggen till och den ensamma blir osynlig. Den ensamma fäller en tår, en tår av silver, men ingen ser. Den ensamma har skor av guld, men ingen ser. Den ensamma slutar prata, men det var aldrig någon som hörde henne ändå. Den ensamma skriker men ingen hör. Vad ska den samma göra efter hon har gjort allt. Hon flyr, långt borta men smärtan är fortfarande kvar.


När en försöker men dom andra bryr sig inte kan man inte göra mer. Måbga små saker blir alltid en eller flerra stora saker till slut. Man försöker komma över det förflutna men det går inte på en dag. Ska det vara svårt att förstå. det var det jag mena men inget hjärta.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0